Utkast under utveckling. MASSIV+ är en öppen standard under aktiv utveckling - innehållet granskas och kan ändras. Synpunkter och förslag är välkomna - så bidrar du.

MASSIV+ och ISO 22095

Del av Jämförelse med andra ramverk - översiktstabell och sammanfattande positionering finns där. Ny här? Läs introduktionen först.

ISO 22095 är ingen standard för att beräkna utsläpp. Den handlar om spårbarhet: hur en egenskap hos ett material eller en produkt följer med genom leveranskedjan, till exempel att råvaran är certifierad, återvunnen eller biobaserad. Standarden är relevant för MASSIV+ av två skäl. Den använder ordet massbalans i en annan betydelse än MASSIV+ gör, och dess modeller används i dag för att sälja produkter med lägre angivna utsläpp i de kedjor där MASSIV+ är tänkt att verka.


Vad standarden är

ISO 22095:2020 Chain of custody - General terminology and models ger gemensam terminologi för spårbarhetskedjor (chain of custody) och beskriver fem modeller för hur en angiven egenskap kan föras vidare från insatsvaror till utflöde. Standarden är inte avsedd att ensam användas för att göra eller verifiera påståenden; det sker genom sektorscheman som bygger på modellerna. År 2026 kompletterades den med ISO 22095-2 (krav och vägledning för massbalansmodellen) och ISO 22095-3 (krav och vägledning för book and claim).

De fem modellerna, från strikt till lös:

  1. Identity preserved. Material från en viss källa hålls fysiskt åtskilt hela vägen.
  2. Segregated. Material med egenskapen hålls åtskilt från material utan den, men olika källor med egenskapen får blandas.
  3. Controlled blending. Material med och utan egenskapen blandas i en känd proportion, och varje utflöde bär den proportionen.
  4. Mass balance. Material med och utan egenskapen blandas fysiskt. En bokföring per period ser till att den mängd som säljs med egenskapen inte överstiger den mängd som kommit in med den. En viss leverans kan därmed få egenskapen utan att fysiskt innehålla något av det materialet.
  5. Book and claim. Egenskapen handlas som certifikat, helt frikopplad från det fysiska flödet.

De två första modellerna tillåter ingen fysisk blandning. De tre sista gör det, och i de två sista kan det påstådda skilja sig från det fysiskt levererade.

Var modellerna används

Inom kemi och plast blandas fossil och biobaserad eller kemiskt återvunnen råvara i samma anläggning, och en del av produktionen säljs med mass balance som biobaserad eller cirkulär. Inom förnybara bränslen, biodrivmedel inräknade, kräver EU:s förnybartdirektiv ett massbalanssystem för att visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda (direktiv (EU) 2018/2001, artikel 30.1, i lydelsen enligt RED III). Inom jordbruksråvaror som palmolja, kakao, socker och bomull och inom skogsråvara används modellerna sida vid sida, från segregerade kedjor till mass balance och kreditsystem. Ursprungsgarantier för el och certifikat för biogas i gasnätet och hållbart flygbränsle är book and claim, även om de sällan kallas så. Lågutsläppsstål säljs i dag både från separata produktionsvägar och med certifikat där en utsläppsminskning bokförs på vissa leveranser.

För MASSIV+ är det främst i kemi, plast och stål som en nod möter sådana påståenden från sina leverantörer, och i köpt energi där samma fråga gäller ursprungsgarantier (se ursprungsgarantier).


Fyra betydelser av massbalans

Ordet massbalans förekommer i minst fyra betydelser i de ramverk MASSIV+ jämförs med:

  • Utsläppsberäkning för en källa. I EU:s utsläppshandel och i ISO 14064-1 Annex C räknas processutsläpp fram ur kolet i insatsvaror minus kolet i produkter (se ISO 14064-1).
  • Datakontroll i LCA. I ISO 14044 är massbalans ett sätt att kontrollera data: det som går in i en enhetsprocess ska motsvara det som kommer ut, i material och energi.
  • Spårbarhet enligt ISO 22095. Material med och utan en egenskap blandas fysiskt, och egenskapen fördelas genom bokföring.
  • Bevarande i MASSIV+. Summan av en nods utgående flöden är lika med nodens totala utsläppsmassa (se specifikationen §5).

De två första gäller fysisk materia. MASSIV+:s massbalans gäller ansvaret för utsläpp som redan har skett, och den närmaste motsvarigheten är bokföringsekvationen: varje flöde bokförs hos båda parter, som Scope 1+2 hos avsändaren och som Scope 3 hos mottagaren (se bokföringsanalogin). Det den har gemensamt med ISO 22095 är att inget får gå ut som inte kommit in, så att ingenting räknas två gånger. Mer om detta i massbalansen i MASSIV+.

Namnet prövas i diskussion #56, där förslaget är att MASSIV+:s princip byter namn till bevarandeprincipen, med en not om att teknisk litteratur oftast kallar den massbalans.


Modellerna i MASSIV+

MASSIV+ spårar inte en egenskap hos ett material utan utsläpp som organisationer har orsakat, och fördelningen följer affärsrelationerna mellan dem, inte godset (se metodologiska risker). Två saker hålls isär. Det som fördelas ska vara organisationens verkliga utsläpp, brutto och utan avdrag för certifikat (se kompensation och faktiska flöden). Vägen utsläppen tar följer affärerna.

Med den utgångspunkten går det att säga hur ISO 22095:s modeller motsvaras i MASSIV+. Två regler i specifikationen avgör det. En nod fördelar hela sin utsläppsmassa med en proportionell nyckel, till exempel efter massa, energi, kvantitet eller värde (§3). Och organisationen väljer själv hur den delas upp i noder (§1).

  • Controlled blending är det som händer inom en nod. Alla kunder får sin andel av nodens utsläpp enligt samma nyckel, och andelen speglar allt noden har köpt in och släppt ut.
  • Identity preserved och segregated motsvaras av hur organisationen delas upp i noder. En separat produktionsväg kan vara en egen nod, och dess kunder får de utsläpp som just den vägen har orsakat. Detsamma gäller en grossist som delar upp sig i en nod per leverantör eller per kund.
  • Mass balance är förenligt med MASSIV+ inom en organisation. En anläggning som blandar biobaserad och fossil råvara i samma process kan dela upp sig i noder per kund och räkna inköpen av biobaserad råvara till noden för den kund som köpt en biobaserad produkt. Utsläppen som fördelas är fortfarande anläggningens egna, varje del bokförs en gång mot en namngiven motpart, och summan är oförändrad: det en kund får mindre får de andra mer. Det betyder också att de andra kundernas tal påverkas av vad en annan kund har avtalat. Om en sådan fördelning ska redovisas särskilt, så att de ser varför deras tal ändras, är en öppen fråga som hör till förslaget om utspädning i genomströmningsnoder.
  • Book and claim stöds inte. Ett certifikat för en egenskap från en annan tid och plats är ingen leverans, och det som köparen räknar bort bokförs inte hos någon annan. Det bryter bevarandet (se exemplet med grönt stål och ursprungsgarantier).

Här går MASSIV+ längre än ISO 14064-1, som bygger inventeringen på fysiska data, och GHG Protocol. GHG Protocol redovisar i dag marknadsinstrument för köpt el i Scope 2, där bolag med verksamhet på marknader med kontraktuella instrument rapporterar både ett platsbaserat och ett marknadsbaserat tal (Scope 2 Guidance, avsnitt 7.1, s. 59). Om marknadsbaserade ansatser ska få användas också i Scope 3 diskuteras i den pågående revisionen, där det hittills finns inkomna förslag men inga beslut (Summary of Scope 3 Proposals, mars 2024, avsnitt 5, s. 21-24). MASSIV+ har i stället valt att följa affärsrelationen redan i grunden, med bevarandet som spärr mot dubbelräkning (se GHG Protocol).


Hur de kan användas tillsammans

Standarderna utesluter inte varandra. En nod kan sälja produkter med en egenskap som bokförs enligt ISO 22095 och samtidigt utfärda en MASSIV+-deklaration. Påståendet ändrar inte i sig det som propageras. Ska fördelningen synas i MASSIV+ görs det genom uppdelningen i noder, med organisationens egna utsläpp, enligt avsnittet ovan.

För en mottagare som saknar MASSIV+-data från en leverantör kan en produktuppgift som bygger på en massbalanserad egenskap vara en del av U-underlaget (specifikationen §2). Den bör då redovisas som det den är, eftersom ett massbalanserat värde kan skilja sig från de utsläpp som ligger bakom just den leveransen.

ISO 22095 kan också vara användbar för noder som vill spåra materialegenskaper som MASSIV+ inte hanterar, till exempel återvunnet innehåll (se återvinning och cirkulära materialflöden).


Dimension ISO 22095 MASSIV+
Syfte Föra en angiven egenskap vidare genom leveranskedjan Propagera utsläppsflöden mellan organisationer
Vad som följer flödet En egenskap hos material eller produkt Ansvaret för utsläpp som en organisation orsakat
Vad fördelningen följer Godset, eller en bokföring av det Affärsrelationerna
Beräknar utsläpp Nej Ja, Scope 1+2 per nod med gemensamma faktorer
Bevarande Påståenden ut får inte överstiga egenskap in, per period Utsläppsmassa ut är lika med utsläppsmassa i noden, per period
Certifikat frikopplade från leveransen Tillåtna i book and claim Inte tillåtna
Påstående om produkten Ja, det är syftet Nej, MASSIV+ gör inga produktpåståenden
Relation Kan redovisas vid sidan av en MASSIV+-deklaration Controlled blending inom en nod; segregated och mass balance genom uppdelningen i noder